Såll Mönjäääär - Det är gott det.

Sole meunière stavas det ju egentligen men det uttalas som i rubriken. Detta är en av de godaste fiskrätter som man kan föreställa sig. Den är också en av de mest klassiska franska fiskrätter som finns, ingen dålig kombo det där faktiskt. Man kan tillaga rätten på två sätt; antingen hel och oftast stekt i ugn, eller filead, mjölad och smörstekt i panna. Bägge varianterna är galet goda. Just i detta recept filear vi fisken. Eller recept förresten, det är inte mycket till recept egentligen, mest kärlek. Kärlek och smör. Det är ju samma sak nu när jag tänker efter. Smör = kärlek alltså.

Sole meunière betyder ungefär "mjölnarinnas (d v s mjölnarhustruns) sjötunga". Namnet sägs komma sig av att man mjölar fiskfiléerna innan man steker dem. Detta kan förstås appliceras inte bara på fisk utan även på kyckling, kalv eller gris eller lite vad som helst. Man talade om att man tillagade något "à la meunière", alltså "på mjölnarhustruns vis och då fick det gälla även för sjötunga. En meunière-sås består av mjöl, smör, persilja och citron. Kanske lite salt och peppar också. Precis som jag skrivit ovan så går det att tillaga nästan vilket protein som helst på det här sättet men ljust kött eller fisk är att föredra. Det är så milda och fina smaker på såsen att den lätt slås ihjäl om man väljer att tillaga exempelvis björn på detta sätt. Å andra sidan är björnkött inte gott hur man än tillagar det. Blä.

Nog om detta. Vi skulle ju laga sole meunière, inte björn. Man ska aldrig tillaga björn. Alls. Fy.

Sole(mås) Meunière

Du behöver:

1 sjötunga (eller annan plattfisk men sjötunga är godast)

Vetemjöl

Hur mycket osaltat (bättre att salta själv) smör som helst

1 knippe persilja

Salt och svartpeppar

Citron

Gör såhär:

Börja med att filea fisken. Om du tycker att det är jättesvårt så be din fiskhandlare att göra det. Räkna dock med att behöva belåna din bostad om du köper färdiga sjötungefiléer så att du blir mätt. Räkna med två filéer per person.

En jättedöd fisk.

En jättedöd fisk med ett stort hål i.

Här är själva hålfilén.

Så då. Alla hålen är urtagna, avtorkade och allmänt väluppfostrade,

Skär alltså ut fyra filéer och ta av skinnet på dem. Kolla så att du inte fått med några ben. Fiskskrovet ska man inte kasta. Istället kan man koka det tillsammans med finhackad schalottenlök, morot och selleri i hälften vatten och hälften vitt vin till en god fiskbuljong. Några vitpepparkorn får gå med också. Låt småputtra i max 30 minuter och sila av sedan. Koka ner den till önskad smak när den ska användas. Fram tills dess går det utmärkt att frysa den.

Torka av fisken från kladd och eventuella fjäll. Salta och peppra. Vänd filéerna i mjöl.

Salt och peppar och mjöl på hålen.

Stek i jättemycket smör.

På alla sidor ska fisken stekas.

Smält jättemycket smör och bryn det. Egentligen ska det vara klarat smör men jag tycker inte att man behöver det. Stek fisken mycket hastigt på bägge sidor och lägg den på ett fat. Håll fisken varm (i ugnen till exempel) medan du gör "såsen".

Hacka persiljan fint. Torka ur pannan (stekpannan, inte på huvudet) och lägg i mer smör. Jättemycket ska det vara. Bryn det lätt.

Ännu mera smör.

Persilja, hel och uppkäftig.

Persilja, hackad och inte så uppkäftig längre.

Lägg upp fiskfiléerna på tallrik, två per person, och strö över persiljan. Häll det heta smöret över alltihop. Persiljan fräses på detta vis direkt på fisken.

Stekt fisk, nu med smör och persilja.

Servera med citron och njut. Ta en tugga och sucka djupt. Amatören äter kokt potatis till.

Så. Sinnessjukt. Gott.

Dricka till? Finns bara ett val. Chablis.

Chablis, Clotilde Davenne 2014 (nr 6307) 169 kr

Nyanserad och elegant, mycket fruktig och frisk smak med toner av persika, gröna äpplen, mineral, örter och citron. För 169 kr är detta ett riktigt praktfynd. Här finns allt man vill ha i en chablis till ett väldigt anständigt pris. Syran i vinet skär som en nyvässad kniv genom den feta smörsåsen och vinet är tillräckligt elegant för att snacka franska med den finstämda smaken på fisken. Toppen, helt enkelt.

Mumsigt vin.

Lyssna på Sole Survivor med Blue Öyster Cult, Butter med A Tribe Called Quest och Lemons med Woodlock.

Olmås bästa draja – kanske världens bästa…

Dry Martini är nog den mest klassiska av alla cocktails och definitivt den mest kända. Tyvärr är den också den mest misshandlade av alla drinkar, möjligen med undantag av Cuba Libre. Många tycker, på rejält oklara grunder att Martinin ska vara så torr att man inte ska hälla i någon vermouth alls utan istället vända sig mot Italien när man slår upp den. Andra anser att man heller inte ska blanda i någon vermouth utan istället ring någon i Australien som under samtalet gång snabbt går förbi ett stängt kylskåp med en oöppnad flaska vermouth i. Trams säger jag, det är klart att det ska vara vermouth i annars dricker man ju ett glas kall (förhoppningsvis) gin och inget annat. Istället får man anpassa proportionerna efter vilken gin och vilken vermouth man använder, de skiljer sig åt rätt ordentligt nämligen. Grundprincipen är dock att man ska använda mer vermouth än du tror. Ursprungligen lär Noilly Prat ha varit den vermouth som ingick i en drajja, oklart vilken gin som är "originalet" dock. Drinken anses allmänt ha uppfunnits i New York, av barchefen Martini Arma di Taggia, på Hotel Knickerbocker runt 1910. Det är rena slumpen att den inte heter Dry Arma di Taggia således.

Det finns förstås en hel del varianter på denna klassiska drink. Om man ersätter oliven med en syltlök får man plötsligt en Gibson och om man slår pyttelite olivspad i drinken så har man en Dirty Martini. Ersätter man ginen med vodka och skakar drinken istället för att röra den så är man James Bond. Anledningen till att skaka med is istället för att röra är sannolikt att man vill ha ner alkoholhalten lite. Drinken blir ju lite mer utspädd om man skakar den eftersom isen smälter fortare. Man får göra som man vill men gör man inte som jag så gör man fel. Så enkelt är det.

Måste man ha hemma.

En tvättäkta Olmåsdraja
Detta behövs:
2 martiniglas
Is
8 cl Jacopo Poli Gin
4 cl Mancino Vermouth Secco
4 oliver med paprika
2 remsor citronskal
2 cocktailspjut

Måste man också ha hemma. Alltid faktiskt.

Gör såhär:
Börja med att kyla gin och vermouth länge, minst fyra timmar i kylen. Kyl martiniglasen i frysen i 10-15 minuter.

Glaset är alldeles nykylt.

Under tiden som glasen kyls, lägg is i en shaker eller ett blandglas. Slå gin och vermouth över isen. Rör med rörsked kraftigt och sätt sedan in det hela i kylen.

Röra, röra.

Skär två breda strimlor citronskal. Ta fram martiniglasen och vrid en strimla ordentligt över respektive glas. Släng skalen.

Såhär uppstår en strimla.

Vrid ur, vrid ur.

Trä 2 oliver på vardera cocktailspjut och lägg åt sidan. Sila upp drinken i glasen och lägg i olivspetten.

Jag busade och tog tre oliver. Jag är ju helt galen.

Njut med salta mandlar eller värmda salta macadamianötter. Håll hårt i hatten.

En klunk av denna draja och det känns som om man är nyduschad.

Marconi 46 Distilled Gin, Jacopo Poli, (finns tyvärr inte på Systembolaget längre men borde omedelbart läggas in i beställningssortimentet) cirka 400 kr
Jacopo Poli är förstås mest känd för sin fantastiska grappa men man gör även annan sprit av extremt hög kvalitet. Denna gin är ett bra exempel på det. Doften är mycket stor och elegant med tydliga toner av enbär, citrus, tallbarr och mint. Smaken är intensiv, välbalanserad, de 46 procenten känns knappt, och mjuk som en mormors klapp på kinden.

Mancino Vermouth Secco, (76701 i beställningssortimentet) 284 kr
En enormt välgjord vermouth med stor och kryddig doft, inslag av russin, pomerans, aprikos och örter. Torr och balanserad med smak av nötter och citrus. Lång och kryddig smak.

Lyssna på Cold Gin med Kiss, Vermouth med The Hepburns och Martini med Turin Brakes.

Biff Voronoff - en anledning att komma tillbaka?

Allra käraste vänner! Det har varit otroligt tyst på Olmås Njutbar under lång tid. När jag slutade att skriva inlägg berodde det på att jag skötte två heltidsjobb samtidigt. Tiden ville inte riktigt räcka till för att sköta om bloggen också. Dubbeljobben varade inte för evigt men när arbetstakten återgick till det normala blev bloggandet liksom bara inte av. Häromdagen stötte jag dock på en maträtt med en så egendomlig historia att jag känner mig tvungen att dela den med mig. Alltså - jag presenterar Biff Voronoff!

Den som följt Olmås Njutbar vet att Biff Stroganoff INTE innehåller ketchup. Alls. Ingen ketchup i den, se själv Biff Stroganoff på riktigt. Skulle oskicket att hälla ketchup i "den svenska Stroganoffen" kunna komma sig av att man blandat ihop Stroganoff med Voronoff? Kan det vara så? Biff Voronoff innehåller nämligen ketchup. Biff Voronoff är, egendomligt nog, väldigt vanligt på restaurangmenyer i Italien och i Sydafrika kallas den "Monkey Gland Steak", förklaring varför återfinns nedan. I övrigt är rätten nästan bortglömd.

Vem var då Voronoff? En berömd kock? En operasångare? Eller kanske diplomat eller någon annan sortsdignitär? Nej, han, Serge Voronoff, var en rysk-fransk kirurg som var verksam under den första halvan av 1900-talet. Mest känd var han för sin "föryngringskur" som han arbetade med under 20- och 30-talet. Den gick ut på att han försökte ympa in bitar av chimpanstestiklar på mäns testiklar och chimpansäggstockar på kvinnors diton. Det här varken går eller fungerar naturligtvis inte, det behöver man knappast vara läkare för att begripa, men så höll han på i alla fall. Han rönte initialt stor uppmärksamhet för sin "behandling" och hade många rika och framstående patienter. Han blev mycket berömd och ingen mindre är Irving Berlin skrev en sång, Monkey Doodle Doo, som innehåller textraderna: "If you're too old for dancing/Get yourself a monkey gland". Sången var, för övrigt med i Bröderna Marx-filmen "The Cocoanuts" (sic), eller "Miljonärernas Paradis" som den hette på svenska, från 1929. Enligt uppgift skrev också Sir Arthur Conan Doyle om en professor som injicerade apkörtelextrakt i en Sherlock Holmes-berättelse. Ja, alltså han injicerade inte extraktet i boken utan i sig själv, jag är lite syftningsutmanad. Småningom insåg man dock att metoden var värdelös och han blev totalt utskämd i forskarkretsar som den kvacksalvare han var. Under många år, på senare tid, diskuterades det till och med om Voronoff var ansvarig för att ha fört över AIDS från apor till människor genom sina metoder. Det finns dock inga belägg för detta. Han dog utfattig och ensam i Lausanne 1951.

Voronoff var, under sin glanstid, en ofta sedd gäst på Hotel Savoy i London och de lär ha skapat rätten till hans ära. Såsen till biffen började snart leva ett eget liv och fick namnet "Monkey Gland Sauce", dvs "apkörtelsås". Varför den kallades så får ni försöka räkna ut själva. Kocken som uppfann rätten var italienare, vilket kanske förklarar varför rätten är så känd i Italien. En kypare i hotellets restaurang, Fiorino Luigi Bagatta, tog receptet med sig till Sydafrika 1935 och där har såsen blivit så spridd att de flesta sydafrikaner nog tror att den är inhemsk. Bagatta gjorde sedan en strålande karriär inom hotellbranschen och tilldelades titeln "Cavaliere" av den italienska staten 1974. Detta för sina insatser i hotellnäringen.

Ja, ja, hur lagar man den här jävla apbiffen då? Ska vi få reda på det någon jävla gång? Jaaaa, luuugn. Recept kommer här:

Biff Voronoff med apkörtelsås
1 bit oxfilet á 200 gram per person
Salt & svartpeppar
4 msk vetemjöl
Smör att steka i
0,5 dl cognac
0,5 dl soja
3 msk Worcestershiresås
Cholula eller Tabasco (hot sauce) efter smak
6 msk ketchup
0,5 dl grädde
Knapp 1 dl kalvbuljong

Det finns onödigt många varianter på den här såsen. En del har i chutney, lök, vitlök, senap och allt möjligt annat. Jag tycker dock att receptet ovan är väldigt gott. Om man vill demonstrera vad "umami" betyder eller behöver en bra översättning av vad det engelska ordet "savory" står för så kan man laga den här såsen. Då förstår man sedan.

Ta fram köttet i god tid så att det inte är kylskåpskallt. Torka av det med hushållspapper. Blanda mjöl, salt och peppar på en tallrik och vänd köttet i blandningen. Se till att det är helt täckt.

Köttet är framme och avtorkat.

Här blandas mjöl och salt och peppar till en enda röra.

Smöret ska smältas ju.

Nu ska biffen mjölas ner ordentligt.

Sedan steker vi för glatta livet.

Cognacen, glöm inte cognacen! Det går ju fan inte att flambera i mjölk.

Här är alla ingredididididienser till apsåsen.

I med soja och ketchup och allt vad det ska vara. VISPA!!!

Då blir det småningom såhär.

Koka ärter fattar du hur man gör va?

Stek i smör så att köttet får en fin yta. Slå på cognac och flambera. När elden slocknat är det bara att hälla i resten av ingredienserna och vispa ordentligt. Ta det lite lugnt med kalvbuljongen, det ska bli en ganska tjock sås. Ta alltså i lite i taget. Dra ner värmen och låt småputtra tills köttet är så pass genomstekt som du vill ha det. Servera med kokta gröna ärter, lite LCHF sådär.

Så blev den, apbiffen.

Dricka till? Kraftiga rödviner passar bäst. Jag valde en bordeaux, Château d'Issan 2008 närmare bestämt. Den satt som en smäck till biffen.

Vinet, det mumsiga. Det smakade inte apa. Annat var det med såsen.

Château d'Issan 2008 (finns inte på Systembolaget) cirka 500-600 kr
Stor, yppig och mogen doft med inslag av multna löv, läder och kaffe. Mjuk och smakrik med bra frukt och lång, nyanserad eftersmak.

Lyssna på Monkey Doodle Doo med The Marx Brothers, bara den, om och om igen.

Avslutningsvis en bild på Voronoff själv. Han var ingen munter man.

Grilled Cheese Sandwich - It's Cheeeeeesalicious!

Den 12 september i år var det urpremiär för Grilled Cheese Sthlm i, ja ni gissar rätt, Stockholm. Det är oklart om eventet skulle fira National Grilled Cheese Sandwich Day eftersom denna, som alla vet, infaller den 12 april i USA varje år. Möjligen är det så att man förläst sig på inläggen i Olmås Njutbar som ju sjunger den amerikanska mackans lov men missuppfattat allting. Det kan också vara så att man missade det viktiga datumet. Hursomhelst är det ju glädjande att det inte bara är er favoritmatbloggare som gillar smörgåsar från "over there".

En annan sak som man missuppfattat är själva essensen av en Grilled Cheese Sandwich, nämligen att en dylik smörgås görs på bröd, ost i massor, smör, kryddor och möjligen majonäs. Vinnarna, jo det var ett tävlingsmoment också, blev något överraskande något man kallat "Black Magic Beef Steak Toast" och en "vegetarisk quesadilla". Det är så många fel med detta att jag knappt orkar kommentera dem. Eventuellt vågar jag mig på att vara en smula spirituell (nej, inte andlig utan ordets egentliga betydelse) och likna detta vid att man i en tävling om bästa BBQ-rätt skulle vinna med ugnsbakad banan eller en knäckemacka med kaviar. Nåväl, jag får vara purist och därtill spydig om jag vill, det är min blogg.

Hur vill jag att en Grilled Cheese Sandwich ska vara då? Den ska vara packad med ost, den ska knapra när man biter i den och den ska smaka mumsigt av smör, ost och kryddor. Istället för att fjolla runt och maskera ostsmaken med en massa grillat kött, grönsaker (fy skäms) och vad man nu kan hitta på så ska man ägna sig åt att göra den ordentligt från början. Mackan ska vara fet, ostgeggig och knaprig således. Man kan ju ägna en tanke åt att blanda några ostsorter till exempel. Här får man tänka på att välja ostar som faktiskt smälter. Bara parmesan är exempelvis ingen vidare idé. Vill man ha parmesan på så får man riva den fint och använda tillsammans med en smältande ost mer som en krydda. Bara som ett tips alltså. Mjukost är heller ingen höjdare eftersom den blir som Helosan-salva när mackan steks. Gissar jag. Jag har inte provat att göra en macka med Helosan på.

Nåväl, nu skärper vi till oss lite och gör en riktig Grilled Cheese. Den orädde testar varianten med majonäs på. Jag gör bägge här, bara för att illustrera.

The Olmås Ulitimate Cheesalicious Grilled Cheese Sandwich (två mackor)
4 skivor bröd
2 skivor gul fulcheddar
4 skivor vit fulcheddar
100 gram mozzarella i tunna skivor
Otroligt mycket smör
1 tsk persillade
Svartpeppar från kvarn
Eventuellt majonäs

Börja med att skiva osten (den som behöver skivas alltså). Gul fulcheddar är ju praktiskt färdigskivad. Vit fulcheddar och mozzarella får man skiva själv. Jobbigt.

Färdigskivad gul fulcheddar. Praktiskt.

Vit fulcheddar i bit som man måste skiva själv. Jobbigt.

Skivad mozzarella. Skivad av mig själv. Snyggt jobbat.

När det gäller brödet så ska man välja ett enkelt färdigskivat rostbröd. Tar man tjusigt och dyrt finbröd så kommer det att vara stora hål i skivorna och då rinner osten ut och allt blir förstört. Inte bra.

Bra bröd till den här mackan. Annat bröd = dåligt.

Om man vill ha sin macka riktigt knaprig finns det (förstås) ett fiffigt trick. Stek brödskivorna på insidan först. Låt ohyggliga mängder smör bli gyllenbrunt i en panna, Stek brödet på ENA sidan. Lägg upp på skärbräda med den stekta sidan uppåt.

Ej vändstekt bröd.

Rätt sida uppåt.

Lägg nu på osten, ett lager i taget. Här kan det vara lurigt att lägga den ost som smälter lättast, det vill säga mozzarellan, i mitten. Eventuella kryddor adderas på mozzarellan så att de smälter in i osten på ett särdeles gosigt sätt. Lägg alltså cheddar i botten, sedan mozzarella, kryddor, och till sist cheddar igen. I kryddväg använder jag svartpeppar och persillade. Persillade är en lite bortglömd fransk kryddblandning. Den består av salt, torkad vitlök och torkad persilja. Det är svingott på nästan allting utom pannkakor eller filmjölk.

Gul fulcheddar i botten, sedan mozzarella och kryddor.

Vit fulcheddar tillagd.

Persillade betraktad rakt ner i burken.

Då lägger vi på det andra brödet med steksidan inåt. Här kan den modige passa på att breda majonäs utanpå brödet och därmed göra mackan extra fet.

Extra fet med majonäs.

Det finns bara en riktigt bra köpesmajo. Den heter Hellmann´s.

Stek dubbelmackorna i löjligt stora mängder smör på medelvärme. Smörgåsarna ska bli rejält brynta men all ost ska också hinna smälta.

Steka, steka. Den med majo uppe till vänster.

Det är bara att steka vidare. Den med majo är den vänstra.

Ta upp mackorna och låt dem vila i en minut eller två, skär dem i två trekanter och hugg in. Gör inte detta som ett litet eftermiddagssnack. Det kommer i så fall innebära att du hoppar över middagen. De här mackorna är väldigt mättande... Säg inte att du inte blivit varnad.

Den med majo.

Originalet. Utan majo alltså.

Dricka till? Svinkall öl eller läskeblask, dagsformen får avgöra.

Pabst Blue Ribbon Export (nr 1574) 13,90 kr

Doften är ren och fräsch med toner av majs och vitt bröd. Smaken är mycket lätt och nästan helt utan beska. Inslag av citrus och majs. Det här är verkligen ingen märkvärdig öl men jag gillar den ändå. Den smakar inte så mycket men den är väldigt ren och fräsch. Den ska serveras riktigt kall. En törstsläckare, inget annat.

Som alkoholfritt alternativ anbefalles en Cola.

Coca-Cola, varierande pris, finns i en mängd storlekar
Doften är ganska stor med toner av karamell, citrus, kanel och colanöt. Smaken är frisk med rejäl kolsyra och inslag av kryddnejlika, kanel, citrus och karamell. Om denna dryck är prisvärd eller ej är omöjligt att uttala sig om då den kan kosta lite vad som helst beroende på var man köper den. En halvliter på Pressbyrån kostar drygt 20 kr och det är lite i saftigaste laget.

Lyssna på Grilled Cheese med Cherry Glazer, Grilled Cheese med Fitz of Depression och Grilled Cheese Rendevouz medn Hipbone Sam.

The BLT - Rökt gris på en macka!

Den första gång som jag åt en BLT var på Hard Rock Café nere på Sveavägen i Stockholm. Det var alltså för trettio år sedan och jag var drygt tjugo år gammal. Kombinationen av rökig bacon, söt tomat, fet majonäs och krispig isbergssallat är fortfarande helt oemotståndlig för mig och i min värld är detta en av de godaste mackor som finns. Som ni alla vet är ju grisen det godaste djuret så denna smörgås är förstås svaret på de flesta drömmar...

Hursomhelst, ingredienserna till en BLT har ju funnits i alla tider så den här mackan har säkert gjorts under mycket lång tid. Första gången som man vet att den nämns i skrift är dock 1903 i kokboken "Good Housekeeping Everyday Cook Book". Riktig spridning fick smörgåsen efter andra världskriget då livsmedel började att bli tillgängliga överallt och man kunde få tag på tomater året runt. I slutet av 1950-talet rullade Hellman's ut en reklamkampanj där man menade att just Hellman's majonäs var den enda riktiga att använda på en BLT. Det är svårt att käfta emot eftersom detta är den godaste majonäs som finns att köpa färdig. Så är det bara och om du tycker något annat så har du fel helt enkelt. Du får försöka leva med det.

Så, fram med grisen. Dags att macka loss.

The OBLT (Olmås Bacon Lettuce & Tomato) Sandwich
För att göra två mackor behöver du:
4 skivor gott bröd (jag använder Grand Blanc från Gateau)
1 paket bacon
1 bifftomat
Några blad isberg
4 msk Hellman's majonäs
2 tsk French's senap
Färskmalen svartpeppar
Salt

Skär fyra skivor av brödet. Skär baconet i två delar. Stek baconet riktigt krispigt och låt det rinna av på hushållspapper. Rosta eller grilla brödet.

Man kan grilla brödet i en bordsgrill om man har en. Jag har en. Jorå serru. Klart att grabben ska ha en bordsgrill.

Låt det kallna och bred (minst) en matsked majonäs på varje skiva. Ringla senap på två av bröden. Skär tomaten i tjocka skivor och bryt loss några blad av sallaten.

Gobröd.

Gogris.

Stek gogrisen.

Låt gogrisen rinna av.

Bygg mackan från botten. En skiva bröd, mängder med bacon, sallad ovanpå och sedan tomat. Salta och peppra.

Bidrag från floran.

De bästa av såser.

Kladda loss på bröna bara.

Lägg på massor av gris.

Sedan grönisar.

Avsluta med bröd. Skär varje macka i två delar och servera med pommes frites och kanske en saltgurka. Jättejättemums.

Grisen gömmer sig under sallaten. Det har den inget för.

Dricka till? Välj ett robust rödvin som är ganska mjukt. En valpolicella (inte otäck ripasso...) passar knasbra.

Ruberpan Valpolicella Superiore 2013, Pieropan, (nr 92472) 169 kr
Doften är stor och kryddig med toner av körsbär, ek, torkad frukt och kanel. Smaken är mjuk och nyanserad med balanserades syror och lång, lite kärv eftersmak. Pieropan gör inte enbart en av de allra bästa soavevinerna, man är också väldigt bra på valpolicella. Särskilt om man ser till priset. Blott 169 kr är ett fynd för den här kvaliteten.

Lyssna på B.L.T. med Trainwreck, B.L.T. med Tralala och B.L.T. med Lee Oskar. Tjtigt kanske men så får det bli idag.