En sorts carpaccio kanske man kan säga? En bra förrätt till nyår!

Såhär i mellandagarna är det dags att fundera på hur mycket mer man kan äta innan man spricker. Jag tänker förstås på vad man ska trycka i sig på nyårsafton. På nyårsafton SKA det svullas lite. Man SKA äta hummer och oxfilé och dricka champagne. Det är liksom lag på det. Att sitta och tugga på rostat formbröd med räkost är strängeligen förbjudet. Fram med finporslinet, putsa upp silvret och på med smokingen. Nu SKA vi ha det TREVLIGT! Det finns något lite desperat över jul, nyår och midsommar, det där att man måste ha superkul. Har man inte haft det har man liksom misslyckats. Tyvärr blir inte alltid dessa festligheter de där unikt minnesvärda sammankomster som man hoppas på men man kan ju i alla fall äta gott? Det är åtminstone en bra början innan man börjar att lova saker man inte kan hålla, ha lampskärmen på huvudet och gå och gömma sig med någon annans fru.

Vi gör en sorts carpaccio. Den är inte helt rå men nästan. Det mesta går att förbereda i god tid innan gästerna kommer.

Här är själva köttet innan det gjorts ett endaste dugg med det.

Själva köttet
200 gram oxfilé
En näve färsk rosmarin
Flingsalt, vitpeppar & svartpeppar
Smör att steka i

Ta fram köttet och torka av det ordentligt. Riv rosmarinbladen av kvistarna och hacka dem. Bladen alltså, inte kvistarna. Dem kan du kasta bort. Kvistarna alltså, inte bladen. Blanda rosmarinhacket med flingsalt, vit- och svartpeppar. Rulla köttet i kryddblandningen och tryck så att så mycket som möjligt fastnar på köttet. Bryn smör i en panna och stek köttet runt om. Ta upp det och låt svalna. När köttet är helt svalnat, slå in det i plastfolie och lägg det i frysen i ett par timmar. Om köttet är lite fruset är det nämligen lättare att skära i tunna skivor. Under tiden kan du blanda ihop pepparrotscreme och dressing.

Kryddornas längtan efter kött.

Köttet har rullat sig i kryddorna.

Nu ska den lille rackaren stekas.

Nu bligar biffen på oss under lugg.

Pepparrotscreme
3 msk finriven pepparrot (från tub)
1,5 dl creme fraiche
1 msk citronsaft
Salt & vitpeppar

Här är en skittråkig bild på vad som behövs till cremen.

Blanda allt noga och smaka av med salt och vitpeppar. Cremen ska smaka ordentligt av pepparrot. Låt stå i en timme och sätta sig. Det är enklare att använda pepparrot från tub. Dels är de väldigt finriven, vilket gör den lätta att röra ur i creme fraichen, och dels är färsk pepparrot lite si och så i kvaliteten såhär års. Den kan vara väldigt träig och den smakar inte så värst mycket. Säkrare då med tubvarianten.

Cremen är klar och väntar tålmodigt i en prickig skål.

Dressing
1 msk citronsaft
3 msk olivolja
Salt & vitpeppar

Blanda citronsaft och olja och smaka av med salt och vitpeppar. Dressingen ska vara rejält syrlig.

Då så. Ta fram köttet och skär det i så tunna skivor som möjligt. Arrangera dem elegant på tallrik. Ringla över lite pepparrotscreme.

Köttet innan ringlandet påbörjats.

Nu är det färdigringlat.

Extra grejer som ska vara på köttet
En näve ruccola
Hyvlad grana padano
Löjligt god balsamvinäger

Löjligt god vinäger. Löjligt god.

Grana padano påminner om parmesan men är i regel inte lagrad lika länge och är därmed lite mindre skarp i smaken. Hyvla den över köttet. Droppa lite löjligt god balsamvinäger över köttet också. Skär ruccolan i mindre bitar och lägg den på tallriken, droppa lite av citrondressingen över bladen.

Jaha, då var det bara att hugga in då.

Hugg in, hugg in, hugg in!

Till denna smakrika lilla förrätt dricker vi pinot noir, gärna en amerikansk sådan.

Visserligen en helt annan årgång men ändå.

Calera Pinot Noir 2012 (nr 87282) 219 kr
Doften är mycket stor och ung med härligt kryddiga druvtypiska toner av svartpeppar och lakrits. Smaken är ännu ung med strama tanniner och kompakt frukt. Eftersmaken är mycket lång. Det här vinet är inte billigt men helt overkligt välgjort. Det kan drickas redan nu men tål att sparas i många år till. Det bör vara på topp om två till tre år.



Lyssna på Carpaccio med Nan Roig, Horseradish Road med The Mountain Goats och New Year med The Breeders.