söndag 1 februari 2015

Lasagne - väldigt bred spaghetti.

Vi som är födda på 60-talet (jaaa, på 1960-talet, inte hundra år tidigare ändå) var sannerligen inte bortskämda med olika pastasorter när vi växte upp. Det fanns två olika, nämligen makaroner och spaghetti. De förstnämnda åts mjölkstuvade och de senare med köttfärssås som var gjord på stekt nötfärs med ketchup och Aromat. Mjölkstuvade makaroner äter jag fortfarande med förtjusning (jo, faktiskt) och om man får makaroner över så kan man göra makaronpudding dagen efter. Inte dumt alls. Barndomens hiskeliga köttfärssås kan jag dock gärna vara utan.

När jag för första gången besökte Italien (jag var kanske 18 år, det var på en tågluff vill jag minnas) blev jag serverad riktig Spaghetti Bolognese och en livslång kärlek uppstod. När jag sedan fick äta världens bredaste spaghetti (här försöker jag uttrycka mig på ett humoristiskt sätt) nämligen lasagne, uppstod istället en direkt passion. Jag kan inte nog uttrycka hur mycket jag tycker om lasagne. Katten Gustaf har inte en chans. Denna kladdiga, smakrika, mjuka och gräddiga gomglädje beskriver ren och skär lycka för mig. Man ska äta alldeles för mycket av den. Man ska storkna lite och må en smula illa när man ätit färdigt, det hör liksom till.

Nu ska jag dela med mig av mitt bästa recept på denna lilla bit himmel till dig så det är bara att kavla upp ärmarna och sätta igång. Buon appetito!

Vi börjar med själva köttsåsen.

Själva köttåsen till Lasagne al Olmås
500 gram blandfärs (INTE ren nötfärs, det blir torrt och äckligt)
125 gram pancetta eller bacon
1 röd lök
5 klyftor vitlök
2 stjälkar blekselleri
3 morötter
2 burkar krossade tomater
140 gram tomatpuré
Olivolja (att steka grönsakerna i)
3 dl stark oxbuljong
2 dl vitt torrt vin
4 msk socker
4 msk balsamicovinäger
2 msk worcestershiresås
2 msk torkad oregano
Salt & svartpeppar

Skär pancettan/bacon i småbitar och stek ganska hårt.

Här steks det hårt. Grynhårt faktiskt.
Skär lök, vitlök, selleri och morot i brunoise (kockspråk för inihelvete små bitar) och stek dem i lite olivolja (i en annan panna).

Uppkäftiga grönisar.
Inte så uppkäftiga nu va?
Mmm, där kan de ligga och svettas minsann.
Lägg ner färsen i fläsket och bryn. Dela sönder färsen lite under stekning men inte för mycket. Det ska vara lite olika stora klumpar. När allt är brynt är det dags att hälla i de stekta grönsakerna. Rör om och stek vidare på låg värme i 5-7 minuter. Häll i tomatpuré och stek i ytterligare ett par minuter, Tillsätt sedan krossade tomater, vin, buljong, socker, vinäger, worcester och oregano. Koka ihop under omrörning. Låt puttra under lock i minst en timme. Rör om då och då. Smaka av med salt och peppar.

Här puttras det. Det puttras ganska ordentligt vill jag påstå.
Själva pastan till Lasagne al Olmås
4 ägg
2,5 dl vetemjöl
2,5 dl durumvetemjöl

Häll upp mjölet i en hög på bakbordet och gör en grop i mitten. Knäck äggen i gropen och börja blanda mjöl och ägg med en gaffel.

Äggen stirrar förvånat upp ur mjölet. Hur ska detta gå? Spänningen är olidlig. 
Ååååhhh neeeeej! Gaffeln! Gaffeln! Jag kan inte längre se!
När allt är blandat är det bara att sätta igång att knåda. Knåda, knåda och åter knåda. Degen är klar när den är elastisk och har en yta som liknar fint skinn eller siden. Slå in degen i plastfolie och låt vila i rumstemperatur. Lägg INTE in den i kylen. Då blir den stenhård och väldigt mycket svårare att jobba med. Låt pastan vila i en halvtimme ungefär.

Actionknådning. Knådning när den är som bäst.
Degen klar. Snart får den vila i plast. Detta i brist på frid.
Dela pastan i fyra delar och kavla den i maskinen. Börja på det största avståndet mellan valsarna och jobba dig nedåt. I början får man kavla ut en lång bit, vika den på tre och valsa biten igen. Allt för att pastan ska bli så smidig och konform som möjligt. Valsa pastan tunnare och tunnare och stanna där du tycker att den är lagom tjock. Knappt 2 millimeter är bra, det är "4" på pastamaskinen. Skär pastan i lagom stora sjok. Lagom till formen alltså.

Det ska ju göras ostsås också. Det är bara att sätta igång bums.

Själva ostsåsen till Lasagne al Olmås
2 msk smör
2 msk vetemjöl
5-6 dl standardmjölk
1 dl vispgrädde
1 dl ricotta
1 dl mascarpone
1 dl riven parmesan eller grana padano
Salt & vitpeppar
Muskot

Smält smöret i en kastrull. Stek mjölet i någon minut och slå på 4 dl mjölk och grädden. Koka upp under ständig vispning. Rör ner ricotta, mascarpone och den rivna osten. Späd med resten av mjölken till lagom konsistens, Smaka av med salt, peppar och muskot. Det behövs ÄNNU mera ost till Lasagne al Olmås!

Själva den extra osten till Lasagne al Olmås
3 st mozzarella á 125 gram
3 dl riven cheddar

Väldigt riven cheddar. Riktigt uppriven.
Tokskivad mozzarella. Det har skivats något alldeles väldigt.
Riv cheddarn (eller den är ju redan riven såg jag nu i receptet) och skiva mozzarellan tunt.

Då ska hela alltet monteras ihop. Herreguuuud vilken tid det tar!!!!

Smöra en ugnsfast form och häll ett lager ostsås i botten på formen. På med ett lager pasta och sedan köttsås på det. Fördela ut cheddar och mozzarella ovanpå köttsåsen. Pasta ovanpå det och mer köttsås, ost och ostsås. Fortsätt tills du knappt orkar varva mer. Avsluta med ostsås så att den täcker det översta pastalagret och sedan resten av cheddarn och mozzarellan allra överst.

Ostsås i botten...
Sedan pastan då...
Köttsås ovanpå det...
Mera ost sedan...
Jag tror att du fattar ungefär hur jag menar nu...
Baka i ugnen i 200 grader tills allt är gyllenbrunt och geggigt, cirka 30-40 minuter. Ta ut lasagnen och låt den sätta sig i 10-15 minuter innan du skär upp den. Ja, jävelberg vad gott det blir...

Nu får den vila sig lite efter pärsen i ugnen.
Så då! Äntligen! Det där tog ju hela dagen!!!
Drick formidabelt italienskt rödvin till denna tillika formidabla pastagratäng. Jag väljer ett vin från Toscana.

I Toscana kan man göra skitgott vin.
Poliziano Asinone Vino Nobile di Montepulciano 2010 (nr 79232) 351 kr
Doften är stor och komplex med tydliga inslag av körsbär, choklad, torkade rosor och vanilj. Smaken är medelfyllig och rik med mogna tanniner och lång nyanserad eftersmak. Det här vinet, "Asinone", är Polizianos prestigevin och görs bara riktigt bra år. Poliziano är dock en löjligt pålitlig producent och man kan, helt riskfritt, köpa vad som helst från dem och alltid få högsta kvalitet.






Lyssna på Come Over, I'll Make Lasagne med Balance Lost, Big Cheese med Nirvana och Grilled Cheese med Cherry Glazerr.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar